Lena Ek

Befinner mig just nu i Nottingham (darav den konstiga stavningen) for en stor konferens om EUs framtida forskningspolitik. Det ar bara en handfull svenskar har vilket ar synd. I eftermiddag kommer jag att delta i en panel for att diskutera de stora tvisteamnena. Men redan vid kaffet traffade jag Ulf Dahlsten som nu arbetar pa hog niva med ITfragor i Bryssel. Kommissionens forslag om lagring av data ska voteras pa tisdag och vi var rorande overens om att det ar ett daligt forslag dar konsekvenserna inte kan overblickas och dar vanliga manniskor kontrolleras pa ett satt som blir ratt osmakligt! Jag kommer inte att rosta for…

I takt med att Tony Blairs sista ministerrådsmöte som ordförandeland närmar sig ökar också utspelen. Hittills har faktiskt inte UK gjort särskilt bra ifrån sig. Slutomdömet hänger helt på vad som händer de närmaste två veckorna. Kommer man överens om Reach och utan att sälja ut hela nyttan med förslaget? Budgetbråket tar nog priset. De engelska väljarna vill ha en fortsatt gräddfil med den engelska rabatten, andra länder (Sverige t ex) vrålsparar vilket ger stora neddragningar på forskningsanslagen så att stora universitet redan planerar flytt till Kina av viktiga verksamheter, strukturfonderna får nedskärningar vilket gör att de nya medlemsländerna tycker att de stora länderna ljugit i medlemskapsförhandlingarna, jordbrukspolitiken gjorde alla upp om för två år sedan vilket retar alla -av olika anledningar dock!
De besparingsförslag som föreslås sparar på fel saker tycker jag. Bromsa är väl bra i ett krisläge, men EU måsta faktiskt också gasa på de områden som ger uthållig tillväxt och nya jobb! Tony Blair och Göran Persson gör tvärt om.

Nu kommer utvärderingen av regeringen agerande efter Tsunami-katastrofen. Total kritik. Dessutom konstaterar de att Sårbarhets- och säkerhetsutredningen redan påpekat vad som borde göras och att regeringen inte bara låtit bli att följa rekommendationerna utan tom aktivt valt bort dem! (Det går att hitta partimotioner i ämnet också…)
Vi i Östergötland talar ofta om Estonia. Utredningen tillsattes efter det och många löften gavs till dem som då var berörda. Jag skrev om detta i Norrköpings tidningar några dagar in i januari.
Efter att ha sett hur statsråden agerat både efter Estonia och efter Tsunamin tycker jag bättre och bättre om politiska system där regeringen tar sitt ansvar och faktiskt avgår efter stora misstag!

Igår hade konkurrensrådet möte och diskuterade Reach/kemikaliedirektivet. Det är ju tyvärr stängda möten men saker läcker… Och Verheugen hade också ett möte med oss samordnare för Lissabonprocessen på kvällen.
Det blev rejäl diskussion mellan miljökommisisonären Dimas och industrikommissionären Verheugen.
Av frågorna om registrering av kemikalier, evaluering, auktorisering och förbud framgick att flera ville försämra på auktorisering och förbud jämfört med parlamentets beslut. Thomas Östros har inte berättat vad han sade -men det vore viktigt. För han går väl inte med på att vattna ur förslaget?!?

HD har kommit fram till att pastor Greens grovt kränkande uttalande mot homosexuella inte är hets mot folk grupp. Jag tror att hets- och hatbrott kommer att öka i Sverige efter att domen blir känd.
De vanliga regler som skyddar mänskliga rättigheter måste enligt min mening gälla också från en predikstol. Tänk på Tyskland, på forna Jugoslavien och på Rwanda…
Det finns gränser för mänskliga rättigheter. Gränsen för att utöva mina rättigheter går vid skadandet av någon annan. Det är för mig en djupt personlig etisk princip, men det borde också vara så vi tolkar lagen.

Folkhälsominister vill utreda hur asylsökande familjer behandlar sina barn och om de apatiska barnen blivit sjuka av familjens behandling -och får man förmoda- inte över statens behandling då!
Jag skulle vilja att det utreds hur i herrans namn svenska staten i snart tjugo års tid kunnat behandla de ensamma asylsökande barnen så otroligt nonchalant och illa som skett! Dessutom vill jag äntligen veta vart de försvunna barnen -mellan 40 och 60 stycken per år- tagit vägen!
Det vore en utredning som skulle lägga ett antal obekväma sanningar på bordet.

Befinner mig just nu pa ett mote i Edinburg. Parlamentet har en gemensam organisation dar afrikanska och europeiska politiker arbetar tillsammans for att losa stora fragor.
Pa mitt forslag vaxer det nu fram en gemensam resolution om information och utbyte runt farliga kemikalier. Forsta steget tas idag! Det ar ratt satt att losa de stora problemen…

Det är tragiskt att USA som säger sig företräda demokrati och mänskliga rättigheter, har hemliga fångläger. Hemliga för att kunna undvika kontroll och öppenhet, och för att slippa använda normala rättsäkerhetsregler.
I kväll måndag, debatteras detta i parlamentet här i Strasbourg. Öppet, offentligt under kontroll och för att bevara rättsäkerhetsregler!

Alla kommissionärer brukar träffa sina respektive ledamöter i Strasbourg. För vissa, som finländarna, är detta tuffa arbetsmöten där de ofta sätter en nationell linje gemensamt. Det är en av förklaringarna till att de har stort inflytande.
Margot Wallström brukar bjuda in till en personlig diskussion över en kopp kaffe. Den här veckan när Reach ska debatteras och voteras ställs mötet in.
Jag kan i och för sig förstå att den som är här också behöver svara på frågor. Det är särskilt besvärligt för henne eftersom kommissionen är oense efter (S)-kommissionären Verheugens inblandning i Reachförhandlingarna.
Men det hade kanske ändå behövts…

Den här veckan avgörs frågan om europeiska kemikalieregleringen i parlametnets session i Strasbourg. Hela huset surrar av rykten. Problemet är att ingen partigrupp är helt överens, splittringen internt är tydlig. Vissa socialister följer inte sin rapportör Sacconi och missnöjet med den konservativa rapportören Nassauer frodas också. I ALDE-gruppen finns ockå olika fraktioner. Hela helgen har jag pratat med folk och räknat röster. Av tio problemområden har ett, registrering av lågvolymkemikalier, rönt störst intresse. Här vill den grönare delen av vissa grupper stödja en annan linje, men då minskar antalet röster för kompromissens försök till balans mellan miljöutskottet och industriutskottet. (Precis som i riksdagen har de olika utskotten olika ansvarsområden och får inte blanda sig i varandras kärnfrågor. Dessutom hanteras Reach i det här skedet av de politiska grupperna.)
Resultatet blir i så fall att de konservativa förmodligen vinner eftersom de är så många. Klockan sex ska ALDE ha arbetsgruppsmöte för att diskutera voteringslistan. Problemet är dessutom att det officiella dokumentet med alla förändringsförslag från grupperna inte kommit än….