Alliansregeringen fortsätter att vara närvarande i EU-frågor. Här är kommissiones sammanfattning från dagens debatt i parlamentet.
Fredrik Reinfeldt förespråkade ett starkt Europa
– Vi ska inte vara rädda för ett starkt Europa, det är ett svagt Europa som vi bör vara rädda för. Ett starkt Europa tar ett större ansvar för globala problem. Ett starkt Europa förenar tillväxt med en klimatvänlig politik. Det konstaterade Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt när han debatterade EU:s framtidsfrågor med Europaparlamentets ledamöter.
Genom Lissabonfördraget skapas bättre förutsättningar för ett mer öppet, effektivt och dynamiskt europasamarbete. Men framför allt öppnar det möjlighet att tackla viktiga framtidsfrågor, däribland klimat- och energifrågorna, demografi, migration och EU:s roll på den internationella scenen. Han konstaterade att Sveriges riksdag kommer att ratificera Lissabonfördraget under hösten, ett knappt år innan det svenska ordförandeskapet i EU.
Fredrik REINFELDT lyfte fram några av det svenska ordförandeskapets prioriteringar, däribland klimat- och energifrågan, Haagprogrammet, jobb- och tillväxtpolitik, Östersjöpolitiken och utvidgningen av EU.
– Klimat- och energifrågan kommer att vara en av de stora frågorna under vårt ordförandeskap. Tillsammans måste vi kämpa för att nå en internationell överenskommelse vid FN-toppmötet i Köpenhamn, i december 2009. EU kan dock inte axla detta ansvar själv. Det kommer att krävas nära samarbete med en lång rad länder, bland annat Indien, Japan, Kina, Ryssland och USA, påpekade Reinfeldt.
Förena tillväxt med en hållbar miljöpolitik
Han lyfte fram Sverige som ett exempel på hur man kan förena både tillväxt och en hållbar miljöpolitik. Han konstaterade att Sveriges ekonomi har vuxit med 44 procent sedan 1990 samtidigt som utsläppen minskat med nio procent. Reinfeldt underströk att han är övertygad om att vi kan nå målen i EU:s klimat- och energipaket.
– Men vi måste införa de rätta styrmedlen som driver våra samhällen och företag att göra de rätta valen. Kostnaderna för att förorena vår miljö måste vara höga och belöningen för att välja de koldioxidfria lösningarna intressanta, sade han.
Statsminister Reinfeldt lyfte också fram Lissabonstrategin och målet att EU ska bli världens ledande ekonomi. Han konstaterade att idag står en tredjedel av Europas arbetsföra befolkning utanför arbetsmarknaden. Han efterlyste reformer på de nationella arbetsmarknaderna, samt mer investering i utbildning och kunskap.
– Med Lissabonstrategin för hållbar tillväxt och sysselsättning har EU skapat medel för att möta framtidens utmaningar. Strategin finns där. Tyvärr kom vi av oss när det gäller att genomföra den. Låt oss ta i med kraft för att stärka EU:s globala konkurrenskraft genom fortsatta strukturreformer och satsningar på forskning och bereda väg för ny teknik. Vi måste också på allvar fullborda den inre marknaden och skapa ett mer innovativt företagsklimat i Europa. Låt oss säkerställa att det skall löna sig att arbeta, sade Reinfeldt.
EU:s budget har passerat bäst före datum
Reinfeldt tog också upp EU:s budget. Han konstaterade att EU-budgeten har passerat bäst före datum. Budgeten borde vara det främsta instrumentet för att förverkliga unionens målsättningar.
– Idag går 40 procent av budgeten till jordbruksstöd. Till den sektor som svarar för 2 procent av sysselsättningen i Europa. Det är inte rimligt, poängterade han. Istället efterlyste Reinfeldt satsningar på forskning och utveckling, kampen mot organiserad brottslighet, miljöfrågor och externa relationer.
Europeiskt asylsystem på plats 2010
Reinfeldt tog också upp migrationen i och till Europa och konstaterade att våra välfärdssystem står under en allt större press. Allt färre ska försörja allt fler.
– Det är just här som migrationen kommer in, poängterade han. Rätt hanterad kan denna bli en viktig och faktiskt nödvändig pusselbit för att behålla en välfärd värd namnet. Tänk alla nyanlända personer som är positiva, förväntansfulla och angelägna om att göra rätt för sig. Låt oss ta till vara den positiva energin de för med sig.Vi måste skapa politiska förutsättningar för de människor som sökt sig till Europa. Förutsättningar som möjliggör för dem att snabbt komma in på arbetsmarknaden, sade Reinfeldt.
Han påpekade att Sverige stöder den ambitiösa målsättningen att ha ett gemensamt europeiskt asylsystem på plats till år 2010.
Instabilitet hotar utan fortsatt utvidgning
Reinfeldt lyfte också fram EU:s utvidgning och konstaterade att den har varit en av EU:s största utmaningar, men också främsta möjlighet.
– Tyvärr höjs allt fler kritiska röster mot utvidgningen. Låt mig då tala klartext: Det mest okonstruktiva vi kan göra är att glömma bort vad det var vi skulle göra. Varför Europatanken väcktes. Utan utvidgningen skulle inte Europa vara vad det är. Utan fortsatt utvidgning riskerar vi att hotas av instabilitet på vår egen kontinent, sade Reinfeldt.
– Utvidgningen är vårt viktigaste strategiska verktyg för att sprida de värden som europasamarbetet vilar på. Vi har rivit en mur i Europa. Nu skall vi inte bygga en ny mot Turkiet eller andra europeiska länder, avslutade han.
De politiska grupperna
EPP-gruppens ordförande Joseph DAUL (FR) påminde om att ratificeringsprocessen av Lissabonfördraget måste fortsätta.
– Vi måste säga ja till de nya instrument som fördraget erbjuder, konstaterade han och efterlyste att de institutionella frågorna bör lösas för att EU ska kunna koncentrera sig på innehållet i politiken.
Daul lyfte också fram situationen på sydöstra Balkan. Han konstaterade vi måste visa vårt stöd för ett stabilt, demokratiskt och mångetniskt Kosovo och att Serbien inte får isoleras.
Martin SCHULZ (PSE, DE) sade att Europa inte bara är handlar om frihandel utan också om en sociala modell. Schulz konstaterade att han saknade omnämnandet om det sociala Europa i Reinfeldts tal i kammaren.
– Även om socialpolitiken är en fråga för nationerna och inte gemenskapsnivån, så får den inre marknaden inte hota den sociala välfärdsnivå som vi hittills har nått upp till, sade Schultz.
Graham WATSON (ALDE, GB) konstaterade att när Sverige tar över ordförandeskapet 2009 så har EU genomgått en demokratisk revolution. Vi har då ett fördrag som sätter medborgarna i centrum, som är öppet och där institutionerna kan ställas till svars. Han sade att Reinfeldt är en utmärkt kandidat att leda arbetet 2009, även om rollerna för det roterande ordförandeskapet ännu är oklar.
Cristiana MUSCARDINI (UEN, IT) ansåg att EU nu kommer in i en intressant fas när Lissabonfördraget ska ratificeras och Europaparlamentet får en större roll i beslutsprocessen. Hon efterlyste också lösningar på energiområdet och påpekade att medlemsstaterna måste ha kontroll över distributionsnäten.
– Vi måste ha självbestämmande på detta område, sade hon.
Monica FRASSONI (Verts/ALE, IT) gav Sverige en eloge för jämställdhetsarbetet och konstaterade att Sverige värnar om kvinnors roll. Hon lyfte också upp frågan om Europaparlamentets säte i Strasbourg och konstaterade att den frågan måste diskuteras.
Francis WURTZ (GUE/NGL, FR) lyfte fram Vaxholmfallet, och påminde om bakgrunden till den så kallade Lavaldomen.
– Det är domstolen som tolkar fördraget och slår fatt rättspraxis. Domen ger rätt till företaget Laval och fel till facket, sade han. I framtiden måste facken i Sverige och andra kanske godta ett minimalt skydd som accepteras av europeiskt rätt som inte bryter mot fördraget. Det här går inte an. Hur ska vi göra nu efter detta utslag. Hur ser statsministern på fallet, undrade Wutrz.
Hélène GOUDIN (IND/DEM, SE) som pratade för IND/DEM-gruppen, ansåg att Reinfeldt borde ha förordat ett mer mellanstatligt fördrag, förespråkat flexibel integration, krävt undantag för euron och begärt att Strasbourgpendlandet avskaffas.
– Ingenting av detta har han gjort, sade hon. Hur blir det då med det svenska ordförandeskapet 2009? Det övergripande målet borde vara att reformera, modernisera och effektivisera EU-samarbetet. Reinfeldt borde således utlysa att Sverige kommer att prioritera en reform av jordbrukspolitiken, kräva att EU-parlamentets flyttcirkus avskaffas, menade Goudin.
Jean-Marie LE PEN (NI, FR) påpekade att man kringgått folket i Frankrike när Frankrike ratificerade fördraget tidigare i år. Istället för att respektera alla de medborgare som röstade nej har Lissabonfördraget namnunderteckningar av 27 medlemsländer
– Folket kommer att förkasta det här fördraget för att man kringgått deras rätt, sade han.
Svenska inlägg i debatten
– Det kan finnas skäl att komma ihåg att många av de problem och utmaningar som vi möter inte är problem som uppstår på grund av EU utan som faller på EU, för att EU har visat sig framgångsrikt att möta vår tids utmaningar.
Det gäller exempelvis klimatfrågan, konkurrenskraft, gränsöverskridande brottslighet och terrorism, konstaterade Gunnar HÖKMARK (EPP-ED, SE). Det här är frågor som vi bara kan bestämma över tillsammans, nationalstaten räcker inte, påpekade han.
Inger SEGELSTRÖM (PSE, SE) lyfte fram frågan om gasledningen i Östersjön och undrade om Sverige kommer att kräva att ytterligare alternativ, exempelvis att gasledningen skulle dras på land.
– Det skulle innebära ökade kostnader på 10 till 15 procent, men de kostnaderna måste vi kunna ta. Miljön är viktigare, sade hon. Segelström undrade också hur statsminister Reinfeldt ser på Europaparlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg. När tänker Reinfeldt diskutera frågan, undrade hon och hänvisade till de en miljon namnunderskrifter som samlats in i ärendet.
Även Olle SCHMIDT (ALDE, SE) lyfte fram Europaparlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg. Han konstaterade att många miljoner av våra medborgare tycker att detta resande mellan Bryssel och Strasbourg inte är det bästa sätt att hushålla med miljön och pengarna.
– Kan statsministern tänka sig att under ordförandeskapsåret ta initiativ för att få slut denna flyttcirkus? undrade han.
Carl SCHLYTER (Verts/ALE, SE) efterlyste höjda ambitioner av regeringen i miljöpolitiken och påpekade att det förekommer en stor mängd import till EU som genererar utsläpp i andra länder. Också Schlyter bad i kammaren om att få slippa flytten till Strasbourg.
Eva-Britt SVENSSON (GUE/NGL, SE) efterlyste en folkomröstning om Lissabonfördraget.
– En folkomröstning om Lissabonfördraget är nödvändig om vi menar allvar med Medborgarnas Europa. Alltför mycket av lagstiftning sker idag av anonyma tjänstemän, påverkade av expert- och lobbygrupper där medborgarna inte hörs. Nu finns möjligheten att göra medborgarna delaktiga om framtiden. Missa inte den möjligheten! Domen kan bli hård om folket förvägras delaktighet och möjlighet att påverka, sade hon.
Lena EK (ALDE, SE) konstaterade att klimatfrågan är EU:s största utmaning och att det är kort om tid för rådet och Europaparlamentet att nå fram till en uppgörelse. 2009 ska vi sedan förhandla om ett globalt klimatavtal i Köpenhamn. För att hålla tidtabellen måste EU samla kraft, poängterade hon.
Också Nils LUNDGREN (IND/DEM, SE) lyfte fram Lissabonfördraget. Han menade att etablissemanget i EU lägger fram samma förslag till hur EU ska styras och vad EU ska syssla med som det grundlagsförslag som redan förkastats i två folkomröstningar.
Jan ANDERSSON (PSE, SE) tog upp frågan om arbetsrätten.
– Den nationella arbetsrätten måste kompletteras annars kommer inte arbetsmarknaden att fungera, sade han. Andersson konstaterade också att bristen på balans mellan marknad och politik kommer till uttryck i Lavalmålet. Han ansåg att regeringen skött frågan bra hittills, men undrade om det är nödvändigt med europeiska initiativ, hur den svenska regeringen ställer sig till det?
Henrik LAX (ALDE, FI) tog avslutningsvis upp gasledningen i Östersjön. Han konstaterade att misstron mot gasledningsprojektet är stor i regionen och en hållbar lösning knappast kan nås om inte EU och dess medlemsländer kring Östersjön gemensamt lägger upp en handlingslinje och ges full insyn i projektet. En eloge till Sverige som öppnar möjligheten att testa den nya bestämmelsen om energipolitiken i Lissabonfördraget.
Avslutande ord av Reinfeldt
I sitt bemötande till ledamöterna och som en sammanfattning av debatten påpekade statsminister Reinfeldt att ”avtal ska hållas”.
Avtal ska hållas – det gäller för arbetsmarknadspolitiken, folkomröstningen i Sverige om euron och Europaparlamentets säte i Strasbourg. Han påpekade att han är medveten om hur avtal fungerar. Det gäller också Europaparlamentets säte. Det finns ett veto i den frågan och det respekterar vi, även om vi ställer frågan hur bra det är att flytta såsom det görs, konstaterade han.
Från den 19.2.2008
